Snor som väller över ur öron och näsa och ögon och en hals som känns som Sahara öknen. Jag hatar på allt idag varenda pissiga jävla människa, jag är less på min lägenhet och att vara fast här. Jag har inget till tröst, ingen att gråta ut till och ingen som kan ta hand om mig. För mamma är också sjuk nämligen. Det är alltså därför man ska ha en sån här, what's it's face, Pojkvän ja! Nej jag vill inte ha någon jävla pojkvän, pojkvänner innebär bara besvär, och det har jag lärt mig den hårda vägen!
OCH INGET GÅR UPP MOT ATT BLI LURAD, IGEN! Livet öhmnn, suger eller något annat såntdär väldigt klokt som någon obstinat tonåring som jag skulle kunna slänga ur sig!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar