Lipsill

Jag har så sjukt torr hårbotten, när jag slår på huvudet faller det vita äckliga skinbitar. Jag vet att det inte beror på dålig hygien utan snarare stress, starka hårprodukter och kanske brist på vitaminer och dylikt. Men det ser skit ofräsht ut, och det kliar så fruktansvärt och även om jag inte kliar så blir det irriterat så det blir små röda fläckar på skallen. Jag har alltid fått torr hårbotten på vintern men i år är det extremt. Nu ska jag gå ner på stan och skaffa någon form av syn intyg så jag kan börja ta körkortet, sen ska jag gå ner på bodyshop och apoteket för att se om de har något som kan hjälpa mot denna plåga. Hoppas jag får låna lill go Chaplin av Lina och Ricky i helgen så jag får mysa lite!

Livet är pest!

Jag överdramatiserar förstås, tycker bara allt är så fruktansvärt tråkigt! Det enda jag ens har lust med nu för tiden är bara att ligga hemma i min säng och tänka. Jag tänker inte ens på något speciellt, jag dagdrömmer inte ens. Men det är skönt, att bara ligga och göra ingenting. Men det får jag inte, jag har minst 12 veckor på mig tills vi åker utomlands och det finns en hel del som måste göras innan dess. Bland annat så måste jag hinna ikapp i naturfittvetenskap. Jag försöker verkligen komma igång med orbitrek men det slutar alltid med att jag jag bara orkar med i 5 minuter innan jag ligger andfådd på golvet! Måste nog va en av de mest otränade i världen, vilket jag brukar skämmas över på morgorna påväg till skolan. Det är såhär va, när vi hoppar av bussen är det en bit till skolan, och sista biten är en LÅÅÅÅÅNG uppfördbacke. Denna backe är mitt helvete, varje morgon försöker jag förjäves att traska upp för backen och samtidigt dölja hur jävla andfådd jag blir. Alla andra verkar klara backen utan minsta problem, men jag, jag vill bara lägga mig ner varje gång jag äntligen tagit mig upp. Det är läskigt, jag är bara 18 år och jag har redan en sådan dålig kondition?! Mitt mål är att bli tillräckligt tränad/uthållig till att kunna börja springa någon gång i sommar, för jag saknar sådant en hel del. Visst jag har alltid haft lätt för att ge upp, men att springa är riktigt härligt så länge det inte är allt för jobbigt.

Nu är klockan tjugo över tio, det vill säga alldeles för sent för lilla mig som har skola imorgon. Ska försöka göra bort ett prov om romantiken imorgon, därför behöver jag min sömn! Dessutom har jag fått min kofta från The Strayboys nu, längtar nästan till och med till att få mysa ner mig i den imorgon. MYS TRÖJAN NUMERO UNO! Natti...

en söt en

Gammal favorit!'

Rasmus!

Inatt sov jag alldeles för länge, så där så man blir helt tom i knoppen, och det var ju inge bra när man skulle på Rasmus dop idag. Jag hade dock trevligt även om jag var tvungen att fokusera blicken hela tiden så inte allt blev suddigt och egentligen inte hade något vettigt att säga eftersom mig hjärna måste ha rymt. Men det var ett fint dop och Mia sjöng trygga räkan som om hon var född till det. Kul att träffa Susanne, Björn och Lalle också, det var riktigt läng sen! Alla verkade må rätt bra och det kändes ju förståss kul! Och Rasmus var så söt att jag höll på att dö! J var så stilig att jag fick tillbaka det där pirret som fanns där när jag träffade honom första gången. Ikväll ska jag på 18 års fest för en gammal polare, är dock fortfarande så tom i bollen att jag knappt kan stå upp! Dessutom skulle jag vilja läsa min bok ikväll och bara ta det lungt, skönt i alla fall att Alkoholen är ur vägen. Jag hatar den, väldigt mycket!

GAH!

Jag har helt oväntat blivit jätte less på min garderob så här innan dopet och 18 års kalaset för en gammal vän. Känns som jag inte har något att ha på mig. Känner mig ful, tjock och äcklig men jag antar att det beror på att kvinnans eviga plåga är påväg. Jag blir yr varje gång jag tittar in i garderoben. Allra helst skulle jag vilja krypa ner i mina mjukisbyxor med en skön slapp t-shirt till, men det känns kanske inte tillräckligt fint till varke kalas eller dop. Jag ska ta och pröva mig fram imorgon! Sen är det ju så nedrans kallt ute nu för tiden, hörde att det skulle bli ganska varmt på lördag i och för sig, men tajts känns fortfarande alldeles för hudnära och tunna.

Idag var jag i alla fall och hämtade min orbitrek hos en kompis, så nu jävlar blir det fullt ös varje dag och förhoppningvis blir det snabba resultat så jag inte ger upp igen. Jag har hört att det är den ultimata fettbrännings maskinen, nu är det upp till bevis. Körde en halvtimme idag och svettades som en gris, men det var faktiskt väldigt roligt! Förhoppningvis åker vi utomlands sista veckan i maj och jag MÅSTE fått någon form av resultat innan dess annars vägrar jag ligga i bikini brevid min super snygga syster! Jag har även (håll tyst om det här nu) laddat hem ett tränings program som heter Hiphop abs: thigs, hips and bun. Haha, töntigt men det verkar va en hel del dans och det gillar jag ju starkt. Förhoppningsvis är det roligare än det ser ut! Nej nu är det dags att skriva klart bokanalyser till imorgon för då har vi bokcafe!

Jämnjävligt.

Ingen skola idag igen, jag vet inte vad jag håller på med. Kunde inte sova inatt och såklart så stänger jag av klockan när den ringer. Nu har jag ångest, den är rätt dämpad dock. Jag vet inte vad jag ska göra längre, det här går ju åt skogen. Jag vill gå till skolan varje dag, för annars missar jag så himla mycket. Det var så här när jag gick gymnasie också, fast då fanns det annat bakom. Jag undrar om jag har lågt järn värde, då blir man trött va? Jag är trött hela tiden men ändå kan jag inte sova under nätterna. Det här suger så jävla hårt!

Saknad

Har tänkt en hel del på min Mormor och Morfar idag och känner att jag saknar dem så in i himlens mycket, jag saknar dem så mitt redan ömma hjärta nästan spricker. Jag kommer nästan inte ihåg hur deras röster lät och vad vi egentligen brukade prata om. Jag vet att det fungerar så här, man födds man lever och sen försvinner man och lämnar en massa människor efter sig. Men det är orättvist när man förlorar människor man bryr sig om. De behöver inte dö, eller lämna en på något vis. Saker och ting förändras och ibland går man inte ihop längre, eller kanske att det är bättre om man låter bli att gå ihop. Men det är svårt när man bryr sig om dem, särskilt om natten då minnena av dessa människor punkterar hjärtat på en. Nu har jag inte ens tid och rum att tänka eller minnas dessa människor för jag har så mycket i skolan. Imorgon ska jag dock göra bort två prov, hoppas jag i alla fall. Jag undrar ofta vart min motivation och studieglädje har tagit vägen, jag tyckte ju att det var roligt att skriva saker som bokrecensioner när jag gick i typ högstadiet, nu är det bara pest och plåga med dessa jävla uppgifter. Inte ens en krönika glädje mig. Jag önskar att jag gick i tvåan fortfarande och fick skriva dikter om kärlek på rött papper. Och ha fruktstund. Hur som helst så vittnar allt detta på att jag måste börja fokusera på mig själv, på riktigt denna gång. Om jag ska klara av skolan, livet och allt som hör dittill. Jag älskar er dock, ni vet mycket väl vilka ni är! Du vet det, skärp dig!

Obotligt fanatisk!

Jag blir lätt fanatisk i saker och ting, vare sig det är Harry Potter eller Veronica mars så blir jag så otroligt inne att jag glömmer bort omvärlden. Jag har märkt att detta är väldigt farligt, i alla fall när man blir fanatisk i en Pojke. Nu är det dock över, finito. Men direkt hittar jag Twilight böckerna och blir fanatisk ännu en gång. Jag är på bok två nu, "När jag hör din röst", men jag måste säga att de är riktigt, riktigt bra. Jag är väldigt svag för den nya sortens vampyr, den snälla vampyren helt enkelt. Den snälla vampyren är väldigt faccinerande, och väldigt mysig. Men jag måste bryta mitt fanatiska beroenda för dessa böcker/serier/allt annat. Jag missar skolarbete, och nu är jag ännu en gång efter. Men det är väldigt svårt att krypa upp från dessa andra världar, dessa världar där jag inte riktigt finns, eller rättare sagt mina problem inte finns. Så fort jag kryper upp så måste man ta itu med reality, och det är inte fullt så roligt som att lyssna på ett talband tex. Usch va livet är fullt med alldeles för mycket plikter, just nu vill jag bara stänga in mig i min grotta (läs: mitt rum) och lyssna på talband och titta på fina kläder som jag önskar att jag kunde köpa.

Okej, jag har köpt en kofta faktiskt. Jag har velat ha den huuur länge som helst men den kostade 1665 kronor, ett big no no alltså. Men idag gick jag in på deras hemsida och såg att de nu kostar 450 spänn, jag vart bara tvungen att köpa den. Och ja, jag vart faktiskt lite lyckligare efteråt! I helgen ska jag på dop, det ska bli riktigt kul faktiskt. Var länge sen jag träffade hans familj och jag saknar dem faktiskt, även om jag inte velat tänka på det så mycket.

Underbart!

Kommer hem från skolan idag och tar förstås med mig sju kilo post in (mamma gör aldrig det nämligen) och när jag sitter och sorterar posten skriker mamma till. Jag trodde vi hade fått sky höga räkningar, men icket vi har eller mamma har äntligen fått bidrag till en resa från något cancerförbund. Så nu blir det av ändå, jag mamma och syster yster! Grekland förstås, för det är världens mest underskattade land, Skopelos låter det som att det blir och det låter underbart! I can't fucking wait! Så nu kanske jag kommer kunna åka ut med tjejerna på tågluff ändå, fan va allt turned out good you know! Jag är lycklig och allt känns sådär jätte underbart som livet ska göra. Det känns som jag faktiskt är värd att få en bra sommar nu, förrförra sommaren var plågsam förutom Frankrike och att åka med mitt ex familj till den där ön jag aldrig kommer på vad den heter. Förra sommaren var nästan mer plågsam med morsans cancer, och ett förhållande som höll på att ta slut. Jag var i och för sig i stockholm två gånger varav en gång jag var ute i skärgården. Sen har jag haft ett par tuffa ting på ryggen sen dess. DENNA SOMMAR MÅSTE HELT ENKELT VARA NAJSIGASTE SOMMAREN NÅGONSIN! Annars kommer jag sjunka ner i något jätte hål! Jag ser fram emot sommaren som aldrig förr, festivaler bland annat, det känns fenomenalt! Snart ska jag åka med Magashh och leka blåvalar och trimma inför sommaren. Jag fick värsta erbjudandet häromdagen också, en skit bra träningsmaskin för 500 spänn. Första, andra, tredje SÅLD! Livet är NAJS, och även om det inte är najs så är det ändå najs!

Åt helvete.

Det går åt helvete för mig, den här veckan har jag varit på skolan 2 dagar, veckan innan det bara en men då var jag i och för sig sjuk. Veckan innan den tror jag att jag var där fyra dagar och samma sak veckan före den. Men jag känner verkligen i hela mig att det får åt helvete med skolan just nu. Och konstigt nog känner jag att jag inte bryr mig. Jag är sjuuukt omotiverad just nu, känns som att folk bara vill ha en massa saker från mig. Jag orkar inte ge något till någon. Tjat som fan från föräldrar just nu, skaffa jobb, skaffa körkort, städa rummet, gå ut och gå, sov nu, har du inga läxor, städa toaletten, ät frukt. BLA BLA BLA. Mitt huvud har slutat lyssna på vad folk säger, för jag orkar inte. Jag orkar inte ens med mina egna tankar. Jag skulle behöva åka bort ett tag typ en vecka, och bara vara för mig själv och typ komma på en plan. Men det går inte, lika bra att bara börja gå till skolan varje dag så man åtminstone slipper tjatet.