Ibland pratar jag med mig själv, som någon som varit ensam på en öde ö för länge. Jag säger dock inget högt, jag mimar och gör miner. Ibland kan folk skratta åt mig, särskilt kompisar. Men skratta först som....
Jag skulle klara mig på en öde ö längre än er!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar